REFERENSGRUPPEN

1. Ljud som man tycker om, exempelvis musik, ger inte upphov till skador!
– Nej, det finns inget vetenskapligt stöd för att ljud man tycker om är mindre skadligt än ljud man ogillar.

2. Musik jag gillar ger mindre risk för hörselskada än musik jag inte gillar!
– Se fråga 1.

3. Om man inte upplever ljudnivån som obehagligt stark så är den inte farlig för hörseln!
– Jo, upplevelsen av ljudnivån sker i hjärnan men skadan sker i innerörat. Ett tydligt exempel på att detta inte stämmer är korta impulsljud, där hjärnan inte hinner reagera på den faktiska ljudstyrkan men örat gör det och kan skadas.

4. Obehagliga ljud ökar risken för hörselskada!
– Risken för hörselskada beror på ljudets styrka, hur lång tid man utsätts för ljudet och den individuella känsligheten. Om ljud är obehagligt starkt innebär det större risk för skada men inte om det är obehagligt i annat avseende.

5. Buller är skadligare än musik!
– Det finns inget säkert bevis för att buller skulle vara skadligare än musik.

6. Musiker löper ökad risk för bullerskada!
– Musiker exponeras ofta för relativt höga ljudnivåer under långa tider och kan därigenom löpa större risk än andra personer, men det beror ju inte på att de är musiker utan på vad öronen utsätts för.

7. Hörselproblem handlar inte bara om att höra sämre utan kan även yttra sig så att ljud förvrängs eller upplevs skifta tonhöjd!
– Det vanliga hörselprovet, tonaudiogrammet, visar nedsatt känslighet, typiskt att örat behöver högre ljudnivå i diskanten för att ljud ska vara hörbara, men utöver detta kan andra följder uppstå i form av olika typer av förvrängd ljudupplevelse, som kan vara förödande för en musiker.

8. Musiker är i högre grad än normalpopulationen drabbade av tinnitus och/eller hyperakusis (ljudöverkänslighet)!
– Jag känner inte till någon studie som visar att musiker oftare drabbas av tinnitus o/e hyperakusis än andra men det är inte osannolikt och när det inträffar kan det skapa stora problem vid utövandet av musik.

9. Hörselproblem som tinnitus kan förvärras av stress!
– Ja, stress och trötthet är faktorer som ofta förvärrar tinnitus.

10. Hörselproblem kan utlösa stress och oro!
– Hörselproblem försvårar i en mängd sociala situationer, påverkar livskvalitet och kan orsaka oro och depression som sekundära effekter.

11. Foster hos gravida kan få hörselskador om mamman utsätter sig för starkt ljud, tex konserter!
– Nja, risken är sannolikt liten genom att bukväggen ger en ljuddämpning in till fostrets öron. Dock är kunskapen begränsad och försiktighetsprincipen bör tillämpas.

12. Riktvärdet i Sverige, 100 dB(A) vid offentliga tillställningar som tex konserter, innebär att det är riskfritt för mig att vistas där, ur hörselsynpunkt!
– Nej, denna ljudnivå innebär ingen heltäckande garanti för att inte skada kan uppstå, t.ex. i form av tinnitus.

13. Barn har större känslighet att skadas av höga ljudnivåer!
– Det finns inga säkra belägg för att barn är känsligare än vuxna att skadas av starka ljud. Om ett barn drabbas av skada innebär det dock att barnet bär med sig den skadan resten av ett sannolikt långt liv, vilket är ett viktigt skäl för att skydda barn. Barn kan inte heller bedöma risker så som vuxna som regel kan.

14. Ljudträning kan göra örat mindre känsligt för skada!
–Öronen är till för att utsättas för ljud och studier har visat att djur som levt i tystnad löper större risk att skadas än djur som levt i mera normala ljudmiljöer. Men det finns inga belägg för att om jag går på rockkonsert varje dag att jag då skulle löpa mindre risk för skada än om jag bara går en gång i månaden – erfarenheterna visar tvärtom.

15. Det är farligare att lyssna på musik i hörlurar än i högtalare!
– I princip är det ingen skillnad om ljudnivåerna och exponeringstiden är desamma. Möjligen är det större risk för långa exponeringstider med hörlurar jämfört med högtalare.

16. Män löper större risk än kvinnor att drabbas av tinnitus!
– Män rapporterar tinnitus betydligt oftare än kvinnor över hela åldersspannet. Detta kan bero på dels biologiska skillnader, som också förklarar att män uppvisar större hörselnedsättning än kvinnor, men kan också bero på att män utsatts för mera buller/starka ljud i olika miljöer jämfört med kvinnor.

17. Det räcker att jag hörseltestar mig när jag märker att jag börjar höra dåligt!
– Nej, oftast är det inte jag själv som märker en tilltagande hörselnedsättning utan personer i min omgivning som irriteras av att jag allt oftare inte uppfattar vad som sägs. Lyssna på närstående och förträng inte signalerna – hörseln blir inte bättre av att man väntar!

18. Alla musiker i en symfoniorkester kan utsättas för skadliga ljudnivåer men slagverkare, trumpetare, trombonister och flöjtister (framför allt piccola) kan vara särskilt utsatta!
– Det är svårt att rangordna riskerna för olika instrumentalister. Ljudnivåerna beror ju inte enbart på det egna instrumentet utan också på var man befinner sig i förhållande till övriga musiker.

19. Kan man ljudträna sig för att bli mindre känslig för skada?
– Ingen kunskap stöder att man kan träna så att man blir mindre skadekänslig.

20. Det räcker att använda hörselskydd lite då och då när man musicerar!
– Då och då är bättre än inte alls. Det finns speciella musikerproppar med en dämpning på 9-10 dB som är någorlunda lika stor över hela frekvensområdet och därmed inte ska påverka balansen mellan olika ljudregister. När man vant sig vid dessa bör de flesta kunna använda dem i stor utsträckning.

21. Jag hör redan dåligt så det är ingen idé att börja använda hörselskydd!
– En befintlig hörselskada är ingen garanti för att det inte kan bli sämre, så det är ett dåligt argument.

22. Tinnitus kan bara drabba den som har en hörselnedsättning!
– Nej, det finns många fall av tinnitus beskrivna där personerna har helt normala hörselkurvor enligt tonaudiogrammet. Skador kan uppträda i former som inte syns i tonaudiogrammet, t.ex. i form av tinnitus, ökade svårigheter att uppfatta tal i bakgrundsbuller etc.

23. Hörselskador går inte att förebygga, det blir som det blir!
– Nej, hörselskador går att förebygga med hörselskydd. Skaderisken minskas också om täta ljudpauser möjliggörs under exponeringsperioden. Allra säkrast är ju att sträva mot att ljudnivåerna inte överskrider 80 dB(A).